Per:

Efter förra helgens tunga Höstlunk cyklade jag till jobbet på måndagen och på tisdagen var det dags att för första gången denna höst att delta i träningen som orienteringsklubben där jag är med ordnar. Det visade sig vara snabbdistans i kuperad terräng. Det var ju bara att köra järnet förstås och vi blev en trio som drog iväg rätt snabbt uppför. Jag lärde mig två saker: 1) Det är tung att springa fort uppför 2) Min lilla diodlampa räcker inte om jag ska hänga på de riktiga orienterarna i den mörka grymmeskogen. Deras pannlampor får ju min bils helljus att verka som ett stearinljus! 

Efter det rätt tunga passet kände jag mig krasslig onsdag och torsdag. Det kliade i halsen och en förkylning var på väg, inte bra. Jag vilade och hinkade i mig massor av echinacea och min själ, det hjälpte. På fredagen kände jag mig så pass bra att det blev ett lunchpass på 13 km och på lördagen blev det intervaller i Köping med Anna och Jerker, våra största rivaler i Parloppet (de kom fyra i somras!), och idag söndag körde jag o Jerker 21 km distans utanför Kolsva, av alla ställen. En ok vecka med tanke på viruset som försökte knäcka mig. Nu måste jag cykla lite i veckan som kommer för att komma i form för Stockholm Rogaining som är till helgen.

Också måste jag hitta ett sätt att motivera Helena också...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena: Redan efter Kalmarmilen i somras har både Per och jag velat försöka oss på att sätta nytt PB på milen, känns som den distansen fått stå tillbaka efter allt fokus på marathonlopp – både inställda och genomförda sådana. Och då låg ju Hä...

Helena: Med fyra veckor kvar till NYCM är det dags att klämma in längsta långpasset innan nedtrappningen börjar. Minst 30 km måste det bli för både fysik och psyke. Men ingen draghjälp får jag den här gången heller eftersom Per är på väg hem från B...

Helena: Igår supporter på Lidingöloppet, idag "on my own" på långpasset. Var inte alls taggad för att ge mig ut (det har ju blivit så jädrans kallt!) så jag drog verkligen på det in i det längsta. Ett tag kunde jag skylla på att jag ville se nytt v...

Per: I går sprang jag Lidingöloppet och det var sjätte gången i ordning. Den första gången var 1989 och det var ju ett tag sedan. Min bästa tid var från förra året då jag sprang på 2:07:58 och då var jag 10-15 sekunder sämre än Matte sprang året in...

Helena: Ena dagen sol och sommarvärme, andra regn och höstrusk. I lördags ställde jag mig med kusin Jerker och hans Henrietta på startlinjen till Stockholm Halvmarathon. Det var trångt i startområdet så det blev inte särskilt mycket till uppvärmnin...