Per:
Jag tycker träningen har gått lite halvsegt den sista tiden så det var extra skönt i lördags när jag fick till ett jättebra snabbdistanspass på 18 km. Jag hade vilat dagen innan och när jag stack ut var det rätt kallt så jag sprang på rätt bra i början för att få upp värmen och kände att det gick lätt så jag fortsatta mata på hela passet. Sträckan var min favoritrunda runt Årstaviken, ca 18 km, som jag sprungit många gånger och denna gång var den näst snabbaste, 4:22 i snitt. Då var det ändå snö och jag hade mina lite tyngre Icebug (de väger ca 400g styck, men sitter som en smäck på foten, jättesköna) på mig. Så det var ju kul!

I dag blev det långpass hem från Kista, 25km. Rätt kallt men jag hade bra mycket kläder på mig; 3 långärmade tröjor, två kortärmade och min jacka (som inte är någon vinterjacka har jag insett) och mina Icebug förstås. Jag tycker det går bra att springa i kylan, men lustigt nog tycker jag balansen påverkas lite. Vrider jag huvudet snabbt så är det nästan så jag tappar balansen. Fenomenet försvinner så fort jag kommer in i värmen, skumt va?

När jag kom hem var det -17 grader och jag har för mig att de börjar ställa in skidtävlingar vid den temperaturen så det får nog vara gränsen för mig också.

Finns det några snälla barn här? 

Flera av er. Somliga kanske... hmm nej...

JAG har funderat lite på målen för 2010 och har kommit fram till följande (i rangordning):

1. Ge fn i att vara skadad.

2. Komma topp 10 på parloppet 2010 (ja, det är ju själva bloggens idé).

3. Sub 3 på maran.

4. Milen under 36.

Mål 2,3 och 4 är ganska aggresiva och det är avsiktligt. Fast det är mål 1 som är det viktiga känner jag, resten är bonus!

 

mamma

6 januari 2010 18:42

Fotot påminner om ett på Bosse när vi var i Grövelsjön -38 grader år -80. Han hade rimfrost i ögonfransar och ögonbryn.
Det är inte nyttigt att träna hårt när det är så kallt men det vet Du väl ?

 

Per J.

6 januari 2010 20:52

Hej Mamma!
Jo, jag kommer ihåg den där gången. Det var ruskigt kallt då, inte halvljummet som nu :-) Jag inser också att man ska vara försiktig med flimmerhåren när det blir så här kallt, men ned till -17 kan man nog köra på om man tar det lugnt och det gjorde jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena: Redan efter Kalmarmilen i somras har både Per och jag velat försöka oss på att sätta nytt PB på milen, känns som den distansen fått stå tillbaka efter allt fokus på marathonlopp – både inställda och genomförda sådana. Och då låg ju Hä...

Helena: Med fyra veckor kvar till NYCM är det dags att klämma in längsta långpasset innan nedtrappningen börjar. Minst 30 km måste det bli för både fysik och psyke. Men ingen draghjälp får jag den här gången heller eftersom Per är på väg hem från B...

Helena: Igår supporter på Lidingöloppet, idag "on my own" på långpasset. Var inte alls taggad för att ge mig ut (det har ju blivit så jädrans kallt!) så jag drog verkligen på det in i det längsta. Ett tag kunde jag skylla på att jag ville se nytt v...

Per: I går sprang jag Lidingöloppet och det var sjätte gången i ordning. Den första gången var 1989 och det var ju ett tag sedan. Min bästa tid var från förra året då jag sprang på 2:07:58 och då var jag 10-15 sekunder sämre än Matte sprang året in...

Helena: Ena dagen sol och sommarvärme, andra regn och höstrusk. I lördags ställde jag mig med kusin Jerker och hans Henrietta på startlinjen till Stockholm Halvmarathon. Det var trångt i startområdet så det blev inte särskilt mycket till uppvärmnin...