Helena:

Jag är förvånad över att jag varken haft ont i muskler eller leder efter torsdagens långpass - har jag äntligen lärt mig att stretcha efteråt? Ännu mer förvånad blev jag när dagens återhämtningspass gick så lätt som det gjorde. Det var en härlig känsla!

Efter dusch väntade en sen lunch med nybakat bröd - allt fixat av Per så klart! Och ikväll får förhoppningsvis skrattmusklerna en omgång med R.E.A.

Per:
När jag vaknade i morse kände jag mig helt bra igen. Vet inte vad det var jag kände igår, men hellre en vilodag för mycket än en för lite.

När Helena stack iväg mot Vinterviken sprang jag åt andra hållet, mot Sätra IP och tusenmeters intervaller. Att jogga dit är lagom uppvärming, 3 km. Väl på plats var det ganska blåsigt och lite kyliga vindar men jag var rejält påklädd.

8 intervaller hade jag tänkt köra och den här gången lyckades jag ta det någorlunda lugnt i början och det var nog det som gjorde att det kändes bra hela vägen. Jag lyckades hålla farten ganska jämnt genom intervallerna, de två sista var dock mycket jobbiga men då har man målet i sikte. Använde pulsbandet för första gången sedan i somras så håll tillgodo med all data:

Totalt med upp och nedjogg landade passet på 15 km.
Nu blir det förströelser!