Per:
Efter att vädret hade varit väldigt fint ett par dagar så regnade det ganska ordentligt på söndagsmorgonen när vi vaknade upp. Men som tur var så klarnade det upp straxt innan starten och det blev optimalt löparväder, stilla och runt 16 grader. Och eftersom träningen flytit på bra på sistone och formen verkar god så beslutar jag mig för att testa tretimmarsgränsen.

  
På väg till start; Tania (som gjort maran på 2:43), Max, Vesa och Helena.

Starten för 10 km loppet och maran är gemensam, så efter ha lämnat ryggsäckarna hos Tania, Vesa och Max så gick jag och Helena till starten och trängde oss lite lagom. Det visade sig snart att det var många andra som trängde sig betydligt mer än vad vi gjorde så vi hamnade lite onödigt lång bak.

Precis före start             Starten har gått, det är trångt.

Klockan 12.00 gick starten och vi kom iväg. Första kilometern var riktigt trång och det utdelades flera knuffar på den kilometern än på hela Midnattsloppet, men efter ett tag lugnade det ned sig. Banan var en fyrvarvsbana, där första varvet var lite annorlunda och dessutom gemensamt med 10 km loppet. I stort sett kan man säg att man sprang längs Moskvafloden fram och tillbaka fyra varv, så banan var lika platt som Lenins EKG.

Efter ett par kilometer hittar jag mitt måltempo, runt 4:15. Efter första varvet går 10 km löparna i mål och det blir plötsligt ganska glest av löpare på de breda gatorna. Vätskekontrollerna finns relativt tätt och man får vatten i en deciliters förpackningar som jag lyckas dricka när jag springer, mycket praktiskt. När jag kommer in för varvning efter halva loppet står Helena, Tania, Vesa och Max och hejar på mig och jag känner mig fortfarande pigg och klockan visar ca 1:28, så allt går enligt plan.

  
Efter halva loppet

Vid 24-26 kilometer får jag en liten svacka och det går tungt, men jag trycker i mig en gel och plötsligt går det lättare igen. Jag har sprungit i en liten klunga men ökar lite grand och lämnar klungan bakom mig, känns bra. Vid sista varvningen är jag trött, men får lite langning och hejarop från min hejarklack och det hjälper mig framåt igen. När jag vänder tillbaka sista gången mot mål är jag sliten, men med lite sött te och mörkt bröd vid en station så lyckas jag hålla farten uppe och jag inser snart att tretimmarsgränsen är inom räckhåll. Det sporrar mig och jag springer om rätt mycket folk nu och snart ser jag Kremls murar torna upp sig och när det är en kilometer kvar kommer Tania upp brevid mig och skriker att jag ska jobba mer med armarna och att jag borde klara 3 timmar. Efter den peppningen känns sista kilometern lätt.

  
Upploppet med 195 meter kvar

Efter ha sprungit om en kille på upploppet så går jag i mål på 2:58:03, fantastisk känsla att bryta tretimmarsvallen!

Efter målgång, bra trött.

  
Medalj, diplom och prispengar!

Jag hamnar på plats 41 (av 987) och kommer trea i min åldersklass och vinner därmed en väska, ett diplom samt 210 rubel (ca 50 SEK!), inte illa. Att jag dessutom slog personligt rekord med nästan 15 minuter gör inte saken sämre! Behöver jag tillägga att jag är riktigt, riktigt nöjd?

 

björnstigen

14 september 2010 13:08

Grattis! Ni var verkligen duktiga men nu kan Ni väl ta det lugnt ett tag!

 

Per J.

14 september 2010 21:00

Hej Björnstigen!
Tack, jag är nöjd med mitt lopp. Jag har alltid tyckt att om man springer en mara under 3 timmar, ja då är man vältränad så nu tänker jag tillåta mig själv att känna mig vältränad ett tag :-)


Nu blir det lugnt några dagar eller kanske max en vecka, sedan blir det laddning mot Lidingö.

 

medeldist

16 september 2010 14:55

Grattis till en kanontid! Sub 3 är inte illa som sagt.

http://medeldist.blogspot.com

 

Per J.

17 september 2010 19:46

Tack Medeldist!
Jag sprang min första mara 1985 så man kan säga att det tog 25 år att komma under 3h :-) Det ska dock inte ta lika lång tid till nästa gång, hoppas jag!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena: Redan efter Kalmarmilen i somras har både Per och jag velat försöka oss på att sätta nytt PB på milen, känns som den distansen fått stå tillbaka efter allt fokus på marathonlopp – både inställda och genomförda sådana. Och då låg ju Hä...

Helena: Med fyra veckor kvar till NYCM är det dags att klämma in längsta långpasset innan nedtrappningen börjar. Minst 30 km måste det bli för både fysik och psyke. Men ingen draghjälp får jag den här gången heller eftersom Per är på väg hem från B...

Helena: Igår supporter på Lidingöloppet, idag "on my own" på långpasset. Var inte alls taggad för att ge mig ut (det har ju blivit så jädrans kallt!) så jag drog verkligen på det in i det längsta. Ett tag kunde jag skylla på att jag ville se nytt v...

Per: I går sprang jag Lidingöloppet och det var sjätte gången i ordning. Den första gången var 1989 och det var ju ett tag sedan. Min bästa tid var från förra året då jag sprang på 2:07:58 och då var jag 10-15 sekunder sämre än Matte sprang året in...

Helena: Ena dagen sol och sommarvärme, andra regn och höstrusk. I lördags ställde jag mig med kusin Jerker och hans Henrietta på startlinjen till Stockholm Halvmarathon. Det var trångt i startområdet så det blev inte särskilt mycket till uppvärmnin...