Per:
Jag tycker träningen har gått lite halvsegt den sista tiden så det var extra skönt i lördags när jag fick till ett jättebra snabbdistanspass på 18 km. Jag hade vilat dagen innan och när jag stack ut var det rätt kallt så jag sprang på rätt bra i början för att få upp värmen och kände att det gick lätt så jag fortsatta mata på hela passet. Sträckan var min favoritrunda runt Årstaviken, ca 18 km, som jag sprungit många gånger och denna gång var den näst snabbaste, 4:22 i snitt. Då var det ändå snö och jag hade mina lite tyngre Icebug (de väger ca 400g styck, men sitter som en smäck på foten, jättesköna) på mig. Så det var ju kul!

I dag blev det långpass hem från Kista, 25km. Rätt kallt men jag hade bra mycket kläder på mig; 3 långärmade tröjor, två kortärmade och min jacka (som inte är någon vinterjacka har jag insett) och mina Icebug förstås. Jag tycker det går bra att springa i kylan, men lustigt nog tycker jag balansen påverkas lite. Vrider jag huvudet snabbt så är det nästan så jag tappar balansen. Fenomenet försvinner så fort jag kommer in i värmen, skumt va?

När jag kom hem var det -17 grader och jag har för mig att de börjar ställa in skidtävlingar vid den temperaturen så det får nog vara gränsen för mig också.

Finns det några snälla barn här? 

Flera av er. Somliga kanske... hmm nej...

JAG har funderat lite på målen för 2010 och har kommit fram till följande (i rangordning):

1. Ge fn i att vara skadad.

2. Komma topp 10 på parloppet 2010 (ja, det är ju själva bloggens idé).

3. Sub 3 på maran.

4. Milen under 36.

Mål 2,3 och 4 är ganska aggresiva och det är avsiktligt. Fast det är mål 1 som är det viktiga känner jag, resten är bonus!