Per:
En riktigt intensiv vecka med mornar mellan 04.30 och 05.00 börjar närma sig sitt slut. Tokkörigt på jobbet med sena kvällar och tjänsteresor. För att hitta någonting av en motvikt till allt detta så började Helena och jag tidigt i veckan prata om vilken mat vi skulle äta på fredag. Jag hade en stark önskan om någon form av rött kött. Eller snarare, någonting som passade till en fin äldre Bourdeaux. Det är på något sätt back to basics för mig, typiskt ett tecken på stress. Efter lite diskuterande så stod det klart för oss att det skulle bli biff Rydberg.

När fredag morgon väl kom så kändes det inte riktigt lika självklart längre. Hmm, kanske passar det bättre till lördag kväll eftersom det inte kommer att bli någon sovmorgon på lördag heller. Kanke en pasta med vitlök och chilipeppar. Lika enkel som den är god. Förrätt? Tja, en getostmacka med honung i ugnen funkar alltid.

Så blev det och vi skickade på lite purjo och räkor också och det blev mycket bra. Den här skulle man göra oftare, enkel men fantastiskt god och en ordentlig sting av chili. Man ska inte klia sig i ögat efteråt eller någon annan vital kroppsdel heller för övrigt (sist vi gjorde denna rätt fick jag peta ut Helenas linser).

Så här gott blev det:

Träning?
Javisst ja, detta är ju en träningsblogg.
Var helt slut när vi kom hem och hade siktet inställt på något helt annat än löpning men blev utskickad av Helena så det blev 8 km i skaplig fart. Kändes mycket bättre efteråt.

Mitt femte pass i februari, I'm on a roll!
     

 

Micke W

8 mars 2011 00:05

Tänkte just din egen slutkommentar. ;-)
Ni får starta en till blogg, om matlagingen er.

 

Per J.

9 mars 2011 18:44

Hej Micke!
Ja, det är lätt att det blir annat när träningen går dåligt. Men nu är jag på G, tom sprungit lite barmark på tjänsteresan i Italien. Underbart skönt!
PJ.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena: Redan efter Kalmarmilen i somras har både Per och jag velat försöka oss på att sätta nytt PB på milen, känns som den distansen fått stå tillbaka efter allt fokus på marathonlopp – både inställda och genomförda sådana. Och då låg ju Hä...

Helena: Med fyra veckor kvar till NYCM är det dags att klämma in längsta långpasset innan nedtrappningen börjar. Minst 30 km måste det bli för både fysik och psyke. Men ingen draghjälp får jag den här gången heller eftersom Per är på väg hem från B...

Helena: Igår supporter på Lidingöloppet, idag "on my own" på långpasset. Var inte alls taggad för att ge mig ut (det har ju blivit så jädrans kallt!) så jag drog verkligen på det in i det längsta. Ett tag kunde jag skylla på att jag ville se nytt v...

Per: I går sprang jag Lidingöloppet och det var sjätte gången i ordning. Den första gången var 1989 och det var ju ett tag sedan. Min bästa tid var från förra året då jag sprang på 2:07:58 och då var jag 10-15 sekunder sämre än Matte sprang året in...

Helena: Ena dagen sol och sommarvärme, andra regn och höstrusk. I lördags ställde jag mig med kusin Jerker och hans Henrietta på startlinjen till Stockholm Halvmarathon. Det var trångt i startområdet så det blev inte särskilt mycket till uppvärmnin...