Per:
Återigen dags för en tävling tillsammans med våra löpande vänner från Östergötland, Jerker och Henrietta. Denna gång på Muskö, av alla ställen. Frågan var om Helena kunde slå Henrietta idag, det var ju så nära sist. Med tanke på Helenas stigande form så var det kanske dags idag...

Jag hade hört talas om loppet via en arbetskamrat och på hemsidan såg det litet och trevligt ut. Loppet gick två varv på en ~5 km bana (lite kort) och min jobbarkompis hade varnat för att det skulle vara kuperat och eftersom det var riktigt varmt så bestämde jag mig för att öppna lite försiktigt. En gäng vassa löpare sticker iväg direkt, själv slår jag följe med två Linnealöpare som håller min fart. Efter någon km blir vår trio omsprungna av en Huddingetjej och jag överväger om jag ska hänga på men ligger kvar. Vi springer om någon och en av Linnealöparna släpper, det är väl ungefär vad som händer första varvet. Banan är riktigt jobbig, rejält kuperad på sina ställen och det tillsammans med värmen gör att man får slita hårt.

Efter första varvet sjunker farten något och jag går upp och drar och försöker få med mig Linnealöparen i jakten på Huddingetjejen, men han släpper nästan direkt så jag tar upp jakten själv. Jag tar in lite grann, men hon har fortfarande 50-70 meters försprång när vi kommer in i skogen för sista gången. Där är det kuperat och lite terräng och min fart sjunker känner jag. Jag är väldigt trött och tappar fokus lite gann. När det är någon km kvar så hör jag plötsligt hur någon närmar sig bakifrån och då får jag upp farten igen. Sista km ger jag allt (den går på 3:22) och kommer nästan ifatt Huddinge. Hon slår mig med någon sekund (precis omvänt från Hässelbyloppet i höstas lustigt nog) men jag lyckas hålla Linneakillen bakom mig med ungefär lika stor marginal. Jag blir sjua i herrklassen på 37:20 och är nog rätt nöjd med det.

Helena:
Värmen tog direkt, det kändes som att antingen lägger jag kraft på uppvärmningen eller loppet. Det fick bli loppet, men jädrans vad tungt det var. Henrietta stack som vanligt iväg medan Jerka och jag låg ungefär jämsides fram till första vätskekontrollen då han passade på att dra ifrån mig när jag stannade till för att dricka. Fick slita för att åtminstone inte tappa alltför mycket avstånd till dem.

En bit in på andra varvet gick han sedan upp och drog och jag la mig bakom Henrietta. Resten av loppet höll vi mer eller mindre ihop och det var också i den ordningen vi kom i mål - Jerker på 45:18, Henrietta på 45:42 och jag på 45:44 och en 8:e plats. Av den tänkta revanschen blev det inget. Denna gång alltså.

    
Resultatlistan är uppe, men prispallen långt borta....

Efter prisutdelningen hade vi picknick och analys av loppet på bryggan.

  
Depåerna fylls på!

  
Fotografen - så ser han ut!