Alla inlägg under april 2012

Av Backebo Runners - 26 april 2012 09:52

Helena:

Varje år avgörs klubbmatch i terränglöpning mellan löpsektionerna på Ericsson och Telia. I år var Telia arrangör och tävlingsplatsen var som sig bör på deras hemmaplan, Farstanäset. Den här klubbmatchen har pågått sedan 1986 med 14 vinster till Ericsson och 12 till Telia.


     

Per har varit med vid två tidigare tillfällen, senast förra året och bidrog då till vinsten i Ursvik. För mig var det debut i dessa sammanhang och jag hade ingen aning om vad som väntade. Stämningen var i alla fall god men ärligt talat hade jag ingen aning om vem som sprang för vilket lag...


Hur som helst, vi värmde upp och sedan var det samling inför starten. Det blåste redan ganska rejält och lagom till start började det dessutom regna. Vi blev informerade om att banan bitvis var blöt och att vi efter ca 400 m var tvugna att ducka för en nedfallen gren som de inte lyckats baxa undan. Slingan vi skulle springa var 2,6 km, för herrar i tävlingsklass gällde tre varv (7,8 km) och för damer i motsvarande klass två varv (5,2 km). Det låter kanske inte så mycket men det här loppet var bland det värsta jag sprungit. Tänk de värsta partierna under sista milen på Lidingöloppet så har ni Farstanäset. Ingen walk in the park där inte.


Jag gick ut lite för hårt, det är svårt att hålla igen när det är en lagtävling och man inte vet nivån på de andra tävlande. Det gäller också att tidigt positionera sig och inte bli inlåst bakom någon som springer i "otakt" jämfört med en själv. Banan gick verkligen över (och under...) stock och sten, inte en chans att lyfta blicken, och hade många grymt jobbiga uppförsbackar. Efter 2 km var jag helt slut och mådde illa. Bara att bita ihop och kämpa på. Andra varvet gick tyngre, nu visste man ju vad som väntade. På blytunga ben kunde jag till slut som första löpare svänga in på upp(!)loppet och ta mig upp till klubbstugan och målet. Klockades på 25:56 och det kan jag inte annat än vara nöjd med. Vann med det både åldersklass och damklassen totalt och det var ju placering som räknades.


Per sprang in på 32:16 med vilket hann vann sin åldersklass och kom tvåa totalt efter segrarens imponerande 30:02. Sammanräkningen visade att segern och vandringspriset även i år gick till Ericsson, kul!! Roligt också att det fanns priser till alla deltagare så ingen behövde gå hem tomhänt.



Av Backebo Runners - 22 april 2012 16:43

Helena:

Nu börjar sträckorna att bli riktigt långa på långpassen med TSM. Missar man en söndag känns det som man halkat efter, och med två missade söndagar på raken känner man sig frånsprungen. Men även om man är med på träningen kan man bli akterseglad...


Idag skulle det dessutom bli distansrekord för min del, har aldrig sprungit längre än 29 km och då med en paus efter 2/3 av sträckan. Sånt finns inte när man springer med TSM, där matas det på med kilometer efter kilometer. 31 sådana närmare bestämt skulle det bli denna söndag. Fast det där med paus är inte riktigt sant, men den var högst ofrivillig.


För att få ihop 31 km skulle vi springa olika två banor med Östermalms IP som knutpunkt för att där lämna av de som av olika anledningar inte skulle fortsätta efter första avklarade 23 km samt fylla på våra vätskebälten. Jag passade på att trycka i mig en gel, andra tog teknisk paus. För killarna är det här ju en lätt och snabbt avklarad grej i närmsta buske (i bästa fall...), medan tjejer måste söka upp en för ändamålet utformad inrättning. Och det säger sig självt att det tar några minuter extra... Jag hade inget behov av detta men var fullt upptagen med gelen och att hitta en papperskorg att slänga skräpet i att jag inte reagerade på att IP ganska snart blev tom. Vart tog min grupp vägen?? Nyss hade jag ju full koll men plötsligt var de helt försvunna. Frågade några andra i gruppen men de hade hoppat av så det var klart de lugnt stod kvar. Fick en vag vägvisning och väldigt bråttom. På väg ut från IP fick jag sällskap av en tjej i gruppen som just kommit ut från tidigare nämnda inrättning och tillsammans påbörjade vi mission impossible med att 1) hitta resten av gruppen och 2) komma ifatt.


Vi lyckades inte med något av det men fick en trevlig avslutning på löppasset och ytterligare 9 km innan vi klockade oss på 32 km. Bara en mil kvar till ett marathon...


 


Av Backebo Runners - 18 april 2012 15:45


Helena:

I fredags passade jag på att utnyttja julklappen jag fick av Per: ett presentkort på en timmes Personal Running Coach med Lisa Blommé!


 

Jag vet ju med mig att jag har ett tungt löpsteg och när jag blir trött sjunker jag ihop så det känns som att rumpan släpar i backen, så mina förväntningar på denna timma var högt ställda. Hagaparken var platsen där mirakel skulle ske och underverk uträttas!


Vi tränade mycket på löpteknik, att foten inte ska landa utan träffa marken, och på att hitta styrkan och balansen i rumpa & bål för att få med mig kraften framåt. Tre saker fick jag med mig att tänka på: "driva" med knät för en bra markträff, kroppshållningen och blicken långt fram för lättare andning och bättre löpsteg.


Det var verkligen en inspirerande timma och väl investerade pengar (för Pers del alltså...). På söndagens långpass försökte jag tänka på allt detta och jag inbillar mig nog att det gjorde skillnad. Snittfarten på de 25 kilometrarna var nämligen 10 sek snabbare än grundfarten på motsvarande TSM pass. Och då hade jag ändå bara mig själv som farthållare...

Av Backebo Runners - 9 april 2012 19:45

Helena:

Sist ut i PIGS kvartetten stod Spanien och dess vackra huvudstad Madrid på tur för ett besök av Backebo Runners. Då inte bara träningen är viktig utan också vilan gäller det att hitta rätt i hotelldjungeln. Och den här gången blev det verkligen fullträff!


  
Små, små ord av kärlek...


Eftersom vi numera har varsin Garmin behövde vi synka dessa, så det första vi gjorde vara att leta upp mittpunkten i Spaniens vägsystem på Puerta del Sol.


 
Redo för löpning!


Sedan var det lika bra att gå ut hårt direkt på Långfredagens morgon. Tre plusgrader och regntunga moln är inget som hindrar en sann löpare. Även om man tillhör de morgontröttas skara. Att Madrid ligger omkring 665 m över havet märktes direkt, benen var blytunga och andningen hängde inte riktigt med. Lite höghöjsträning på köpet med andra ord.


 
Yrvaken löpare


Vi bestämde oss för att springa bort till Parque del Retiro, stadens främsta grönområde. Parken ser större ut på kartan än vad den är i verkligheten, men efter lite snirklande hit och dit fick vi till slut ihop drygt 9 km.



Kalv på grönbete


På väg tillbaka till hotellet slank vi in på ett café för att avnjuta varsin café con leche och croissant till frukost.


    
Dagens viktigaste mål


Vår andra gemensamma löprunda gick genom eleganta Salamanca kvarteren bort till tjurfäktningsarenan Plaza de Toros de Las Ventas. Om tjurfäktning kan man tycka vad man vill, men arenan är en imponerande byggnad. Undrar om det var här som tjuren Ferdinand gjorde sitt enda framträdande?

    

På hemvägen tog vi en sväng via Retiroparken och fick ihop ca 10,5 km innan frukostlatten. En perfekt start på Påskdagen! 

Per:
Jag hade inte så stora förväntningar på maten, och Rioja kan ju faktiskt smaka ganska träaktigt ibland, så jag blev positivt överraskad av både maten och vinet. Deras tapas var fantastiskt goda och för det mesta också vackra. Och Riojorna var riktigt goda även om jag personligen håller vinerna från Ribera del Duero lite högre. Viner från Navarra hittade vi inte på glas men vi köpte med oss en flaska hem för att testa i lugn och ro. Sedan att allt var billigt gjorde inte saken sämre. Tapas kostade €3-4,5 styck och ett glas vin €2-3 styck. Kort sagt ett eldorade för gourmander som Backebo Runners. Vårt favoritställe D'Fabula är väl värt ett besök.

    
Exempel på tapas, goda och en mindre god (komage)

 
Tungan på vågen

På tal om besök, om man är konstintresserad kan vi starkt rekommendera Madrid. Det ligger flera av världens kanske främsta museér här. Jag hittade min personliga favorit på Prado museét, missa inte den när ni är där:

 
Hieronymus Bosch, Lustarnas trädgård målad ca 1505

Jag fick in tre pass, samtliga på morgonen. Ett solo och två tillsammans med Helena. Det blev inga jättepass, men det är ju ett suveränt sett att se stan på. På söndag morgon lade jag in sex Tabata ryck för att väcka kroppen lite. Började frusta som en tjur direkt. Är nog fortfarande lite stel från förra helgens 32 km pass i 4:30 fart tillsammans med Jerker Å. Det passet tog kan jag säga.

 
Helena försöker undkomma syran!     

Helena:

Men hur var det nu med pasodoblen? Jodå, Backebo Runners bjöd upp till dans utanför anrika tjurfäktningsarenan Plaza de Toros de Las Ventas.

   


Och Svampbob Fyrkant sprang vi också på, den här gången var han dock nykter....

 
 

Skapa flashcards