Alla inlägg under maj 2012

Av Backebo Runners - 31 maj 2012 21:51

Per:
Jag var och hejade på Helena som sprang Vårruset i tisdags. Hon gjorde en mycket stark insats på tiden 21:51, fick ont i hälen efteråt dock. 


Jag hade blivit inspirerad av fedotenko foton från Göteborgsvarvet och passade på att fota loppet och resultatet ser ni nedan:



Annars lite tankar inför maran på lördag...
Har varit halvskadad (gåsfoten) och inte sprungit mycket sista 1,5 veckan men efter ett akutbesök till kiropraktorn idag så känns det hoppfullt. Tror jag springer på lördag och det ska bli kul. 27 år sedan debuten, som gick på 4:23. Ska gå fortare på lördag...





Av Backebo Runners - 19 maj 2012 19:22

Per:
Som ni kanske kommer ihåg så vann vi en startplats i Kistaloppet och då var det ganska gjutet att anmäla sig till Skärholmsloppet också, man vill ju inte missa Förortsdubbeln!


Skärholmsloppet är bara 5 km och för att ha lite pigga ben så startade jag dagen med en 7 km morgonjogg. En morgonjogg brukar ge lite bättre fart till kvällens tempopass tycker jag. Målet är att klara 18 minuter.

De första 400-500 metrarna var en rejäl uppförsbacke och det var många som rusade rejält i början. Jag försökte ta det lite lugnt för att inte dra på mig för mycket syra i början och det betalar sig senare då jag sprang om en hel del löpare. Efter ca 2 km sprang man genom Skärholmen C och det var ju lite kul. Här känner jag mig rätt stark och går upp och kör lite hårdare mellan 2-3 km och försöker rycka från min grupp, men vid en liten uppförsknix (som man säkert inte skulle märka om man var fräsch i benen) slår syran till hårt och farten sjunker. Jag tappar några placeringar och sliter resten av sträckan. Går i mål på 17:51 så jag når mitt mål men tycker jag borde kunna springa

lite fortare. Kommer in på plats 20 verkar det som just nu, resultatlistan är lite flytande.



Jag joggar hem längs Mälaren och njuter av den första riktigt varma dagen. Tar av mig tröjan och passar på att suga i mig ordentligt med D-vitamin, oj vad skönt!


Helena:
Om det inte hade varit för Förortsdubbeln hade jag nog avstått från att springa idag. Visserligen har hälen känts bättre och bättre men kanske inte så smart att lägga in en tävling så snart efter Göteborg. Särskilt inte som jag varit förkyld och inte tränat ett dugg på en vecka... Men envishet går före förstånd så lördag förmiddag sprayade, inhalerade och svalde jag alla möjliga medikament som jag hade hemma - allt för att få fria luftvägar.

Skönt med en tävling på "hemmaplan" bara tre stationer bort. När vi lämnat in väskan gick vi bort mot starten för att värma upp. För min del gällde det att hålla igång foten hela tiden, det är när jag varit stilla en stund som det gör mest ont. Hade inget annat mål än att ta mig runt och det var nog en bra inställning. Andningen var tung, flåsade som en blåsbälg från start till mål och det var väl det som gjorde att smärtan i hälen gick att ignorera ganska bra. Peppade mig med att det faktiskt bara handlade om 5 km och att det snart skulle vara över, men jäklar vad jag fick slita för varje kilometer. När jag väl kom i mål fick jag ta stöd mot väggen och hämta andan. Tur att snälla funktionärerna hängde medalj runt halsen och stack bananen i handen annars hade jag blivit utan. 

 

Klockade mig på 21:49 men den officiella tiden blev av någon anledning 21:55, lite väl stor skillnad för att vara inom felmargionalen kan man tycka. Nu spelar det ingen som helst roll för placeringen men lite märkligt är det allt. I skrivande stund kom jag på elfte plats av 226. Och ja, jag är nöjd. Mycket nöjd.

 

Av Backebo Runners - 14 maj 2012 15:06

Helena:

Jag har knappast haft någon vind i seglen inför årets roligaste lopp - irriterad plantarsena, ingen löpning på två veckor, förkylningssymptom och dyster väderprognos. Känslan av att hala dem en efter en var inte långt borta. Senan var dock i mycket bättre skick vid återbesöket så jag fick i alla fall OK att springa ifall det kändes bra tävlingsdagen under förutsättning att jag värmde upp ordentligt innan. Check. Men skulle jag orka? Kunde några kilometers rodd, lite stakträning och ett par cykelrundor kompensera för den uteblivna löpträningen? Fick hoppas på det, så snabbt ska man väl ändå inte tappa konditionsmässigt? Och precis som förra året flyttade ett ovälkommet förkylningsvirus in, den här gången valde jag att förneka dess existens. Det visade sig vara rätt taktik. Vädret däremot var svårare att göra något åt även om prognosen blev något bättre för varje dag. Det var rejält grått och vindarna friskade på när vi på fredagskvällen tog oss ut till mässområdet för att hämta våra nummerlappar. Enda fördelen var att gatorna torkade upp efter allt regnande.


Väl på plats vid tävlingsområdet tvekade jag in i det sista vad jag skulle ha på mig - kortärmat eller långärmat? Provade det första alternativet men frös alldeles förfärligt så det fick bli det senare. Som vanligt går tiden snabbt när loppet väl är igång och helt plötsligt var det bara 10-12 min kvar tills jag skulle starta. Snabbt bort till grusplanen för ett par varv och lite stretch. Frös ännu mer, kändes som feberfrossa. Pratade lite med kusin Jerker innan det var dags att ställa sig i startfållan. Vi startade båda i grupp 5, Per var redan iväg hack i häl på eliten och Henrietta inte långt efter i startgrupp 3.


Lagom till att min startgrupp släpptes iväg tittade solen fram och himlen blev mer och mer blå för varje tillryggalagd kilometer. Hälen kändes väl så där, svårast var det nerför eftersom jag inte kunda landa på den och efter halva loppet kände jag att vaden närmade sig kramptillstånd. Antagligen försökte jag kompenserade det genom att lägga belastningen på andra benet så på Götaälvsbron fick jag dessutom känningar av löparknä. Sedan hade jag så jäkla ont och fick lägga all fokus på att ta mig i mål så jag uppfattade ingenting av vad som hände längs med resten av banan. Min räddning var att Annika och Kurre skulle stå någonstans efter 19 km och heja på så istället för att känna efter hur tungt och jobbigt det var koncentrerade jag mig på att hitta dem i folkmängden. Gissa om deras (och de glada okända gossarnas) hejarop gav den extra energi jag så väl behövde!!


 
Äntligen i mål!

Trots usel uppladdning och inte de allra bästa förutsättningarna sprang jag en minut snabbare än förra året. Plockade dessutom placeringar hela vägen och slutade som 552:a (av totalt 13 768 i damklassen) på tiden 1:40:58. Direkt efter loppet fick mina ben välbehövlig massage i vårt välordnade företagstält, och efter att ha tackat för oss åkte vi tillbaka till hotellet och avslutade kvällen i trevligt sällskap på River Café.



Återställare efter loppet

Per:
Jag var högst osäker på formen inför Göteborg. På minussidan var att allt i löpväg har kännts skit sedan två veckor, att förra helgens halvmara fortfarande satt i benen och att det har varit så många förkylningar runt om mig på jobbet så jag trodde/misstänkte mig att jag dragit på mig något. Men å andra sidan gick Kungsholmen skapligt och jag fick till ett ganska bra intervallpass i veckan och jag har både ätit och sovit bättre på sistone och det talade för att formen var på gång. Jag har också ökat mitt syreupptag med nästan 4% under vintern och det borde väl synas någonstans kan jag tycka. Jag hade i vilket fall spänt bågen ordentligt och när Helena frågade om jag ville ha ett mellantidsarmband så sa jag: Visst, gör ett 1:20 till mig!

  
Rättesnöret för dagen

Jag startade i grupp 1 och det var aldrig speciellt trångt. Sprang om en legend efter 200 meter, Kjell-Erik Ståhl. Han har fortfarande ett rappt steg. För mig flöt det på bra i början men i uppförsbackarna upp mot Älvsborgsbron börjar jag bli trött och i motvinden på själva bron går det lusigt långsamt. Jag vet att jag tänker att det blir inga 1:20 i den här farten men väl över bron får jag upp farten igen och hittar några andra löpare i samma fart som jag slår följe med. Jag får slita ganska ordentligt periodvis på Hisingen och det känns inte helt bra. När vi passerar milen ser jag till min förvåning att klockan står på 37:25, dvs 25 sekunder under min plan. Detta samt att jag börjar plocka en del löpare ger mig ny kraft som räcker en bit upp på Avenyn, där farten sjunker igen. Efter en evighet närmar jag mig 19 km och letar efter Annika med familj och får massor av hejarop från Annika och Matte. Vid 20 km ser jag att jag ligger några sekunder efter min plan och nu satsar jag allt jag har för att nå mitt mål och när jag springer in på Slottsskogsvallen så inser jag att jag kommer att fixa det och går i mål på 1:19:45! Jag kommer på mig själv stå och kippa efter andan samtidigt som jag skrattar högt av glädje över att få till en så pass bra tid, när det kändes så tungt. Placeringen blev 223 och 11:a i min åldersgrupp (tiden är bara 13 sekunder sämre än min bästatid på distansen och den är satt i Bålsta, en betydligt flackare bana) och jag är väldigt nöjd, det här är nog ett av mina bättre lopp!

 
Glad och trött. Lägg märke till den tomma blícken...

Martin, som har gjort ett strålande resultat och sprungit på 1:26:06, kommer förbi vårt tält efter loppet. Det var hans första halvmara och han tog placeringar hela tiden! Bra jobbat!


 
Martin funderar redan på nya utmaningar

PS! På mässan hade Göteborg Energi en monter där man kunde vinna en startplats till Varvet 2012 genom att gissa sin sluttid. Jag gissade på 1:19:47, vi får se hur långt det räcker...

Av Backebo Runners - 6 maj 2012 17:19

Per:

Jag sprang Kungsholmen runt igår. Helena kunde tyvärr inte springa pga sin onda fot så hon hejade på från sidan. Henrietta och Jerker var på besök och de sprang milen medans jag sprang halvmaran, som också var veteran SM.

Formen har känts riktigt bra ända tills förra helgen, då en allt började kännas skit. Vet inte om det beror på en lite tyngre herrmiddag förra fredagen eller om jag hade något virus i kroppen (väligt många på jobbet har hostat och snörvlat omkring mig), men lagom på lördagen (efter ett segt intervallpass på onsdagen) började det kännas bättre.


Jag siktade på under 1:20, men orkade inte riktigt utan landade på 1:21:14. Kom på plats 52 totalt och 6:a på VSM i H45. Banan var tyngre än väntat, de hade gjort om den så man fick en rejäl stigning två gånger per varv istället för en gång per varv förra året och det kändes. Jag var bra trött på slutet.



           

Lite blandat från loppet. Jag ser ut att vifta med armen, men det gör jag bara när någon tar kort på mig.


 

  

Ja, sedvanlig focus av Jerker...

Av Backebo Runners - 3 maj 2012 21:00

Helena:

Det gick ju så bra. Alltför bra. Var i gång med träningen igen och sprang långt. Nu skulle jag börja komplettera med kvalitetspass för att få upp kapaciteten.


Förra veckans torsdagsträning med TSM innebar korta intervaller i serie om 4x4 i kyligt, regnigt och allmänt ruggigt väder. Efter ordentlig uppvärmning och löpskolning körde vi igång. Visst var det jobbigt men inte omöjligt. När två intervaller återstod kände jag att det stramade i höger häl men jag sprang på ändå. Återjoggen gick bra men när jag skulle gå till tunnelbanan gjorde det ont när jag belastade hälen. Morgonen därpå kunde jag till en början inte alls stödja mig på foten, det tog ett bra tag innan den var "brukbar". 


Smärtan kom och gick under helgen men det tänkta långpasset med Per på söndag eftermiddag fick jag avstå. Plockade istället fram cykeln och slog följe på den. Styrkeövningar på måndag, inget långpass på tisdagen heller, åter i gymmet på onsdag. Frustrerande. I dag hade jag tid hos duktiga naprapaten Annica. Hon kunde ganska snabbt konstatera att jag har början till plantar fascialgi, alltså hälsporre i vardagligt tal. Senan är irriterad men inte inflammerad så med rätt behandling kan den läka ut förhållandevis snabbt. Men något Kungsholmen Runt och årets första match mot Jerka och Henrietta på lördag blir det inte. Har blivit ordinerad egenbehandling i form av "knådning" och stretch av senan samt de klassiska tåhävningarna. På måndag ska jag tillbaka för fortsatt behandling. Och nu vet jag dessutom på förhand hur det känns att få en akupunkturnål satt i hälen... det är INTE skönt.


 

Skapa flashcards